Kommer på mig själv rätt så ofta nu med att sitta och drömma efter en bebis, ett till barn, ett litet syskon till Ludwig och Agnes. Detta känns lite konstigt då vi just nu går igenom en ganska så tuff fas med barnen med mycket vilja, skrik och tårar. Stunder då vi bara tittar på varandra och undrar hur vi ska klara detta och hur vi ens kan fundera på ett barn till men så dyker de drömmarna upp ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar