Vi eller jag är dålig på att ta med barnen ut och leka med, kanske för att jag känner mig lite osäker. Osäker på om jag fixar att ha dem ute själv. Vad gör jag om de går åt varsitt håll? Hur ska jag få med mig båda två? Många frågor, frågor som jag egentligen inte borde ha. Jag jobbar ju med barn och då kan man ju vara ute med ganska många själv, så varför känner jag såhär? Gården på jobbet har staket, jag känner mig trygg, de kan inte rymma, komma ifrån mig. Här hemma finns inget staket utanför vår tomt och det finns bilar. Men den störtsa förklaringen är nog att det är mina egna barn. Jag är nojig för mycket som jag på jobbet tänker att det löser sig eller så är det med små barn. Alla säger vänta tills du får egna och ja nu förstår jag. Jag får panik när de inte äter. På jobbet gör jag inte så stor sak av det, barn äter när de är hungriga med undantag.
Men idag har vi ialla fall haft en väldigt mysig eftermiddag ute, både på tomten och på lekplatsen. Barnen invigde sina nya overaller från Polarn och Pyret som de fick av sin mormor och morfar. Även de nya mössorna från farmor och farfar åkte på. Vi njuter av hösten!
